Information om valparna som finns nu maj 2015. Mamma till valparna är Xhouse Magica de hex som ni kan läsa om här på sidan. Maggie som hon kallas till vardags är en mycket lugn och sansad hund, en sådan du kan ha med dig överallt. Hon kastar sig inte på folk, utan står och väntar tills du visar intresse du kommer hon gärna fram och hälsar. Hon är superenkel att ha med sig i vilka miljöer som helst. Hon bara följer med svansen högtvi vädret. Hon är en liten tik, så när jag valde hane så hade jag det i tanken. Mina russlar är nämligen aningen små. Den främsta tanke jag hade var aatt hitta någon lika lugn och stabil som Maggie. Det gjorde jag också. En äldre gentleman vid namn Peppe. För ett och ett halvt år sen var jag på trimkurs hos en tjej som har en tik efter Peppe. En mycket stabil och trevlig tik. Ägaren till Peppe var också där så vi började pratas vid.  En tanke föddes om att använda någon son till Peppe. Peppes matte sa att jag gärna fick använda honom om jag ville.Jag ville åt Peppes blod, hans föräldrar är nämligen importerade från england, vilket är jack russellens hemland. Numera får du gärna importera från england men du får inte registrera de i svenska kennel klubben. Under några år i början på 2000 fick du mönstra in hundar från england. Mönstra in betyder att du fick visa på utställning och få dem bedömda samt registrerade i skk (svenska kennelklubben). Det gjordes med Peppe. Så i hans stamtavla står det saknad på föräldrar fast vi mycket väl vet vilka det är. Hans engelska stamtavla finns intaktnoch en kopia på den medföljer vid valpköp. Det finns inga hinder att tävla eller ställa ut avkommorna, de ses som vilka jack russell som helst men läs nedan för det finns en liten hake för er som vill tävla på verkligt hög nivå.

Så läs noga nu ni som har för avsikt att föra fram en utställningschampion eller lydnadschampion m.m Köp inte hund här. Det är nämligen så att efter som Peppe är inmönstrad och visseligen godkänd av skk så kommer hans barn och barnbarn inte kunna titulera sig champion. Hur många cert och första pris hunden än tar.  Så har du det som främsta mål, att kunna sätta champion framför hundens namn så får du vända dig någon annanstans. Vill du däremot främst ha en trevlig och rolig familjemedlem  och inte bryr dig om din hund kan bli champion eller inte, så har du kommit rätt.

Som sagt valde jag Peppe utifrån hans temprament och de avkommer jag sett efter honom ( Peppes familj har en tik efter honom också).  Peppe bor på en hästgård. Där har han alltid gått lös. Det är nu på senare år han börjat ta sig friheterSen vill jag ha det engelska blodet. En annan faktor är att han är 15 år och kärnfrisk. Han både ser och hör och rör sig förvånansvärt smidigt. Dessutom är han synnerligen fertil eftersom han gav 7 valpar vid denna åldeerSen tycker jag att han är snygg. Han är maskulin och lite grov. Jag gillar helt enkelt typen. Han ger intryck av att vara en trygg kille.  Jag ska lägga in lite bilder på Peppe här också.

Mina båda döttrar som var med vid parningen var djupt imponerade av Peppe. De tyckte han var klockren.

Är så klart att föda upp friska, sunda individer. Mina tikar är hälsoundersökta innan parning. Det innebär ögonlysning och undersökning av patella (knä). Om ni läst mina tidigare inlägg så såg ni att mina första hund var blind redan som valp ( en shetland sheepdog som vi köpte 1975) fruktansvärt!!!! Han hade om jag inte missminner mig en ärftlig ögonsjukdom. En av mina tervueren dog i hjärtfel också det ärftligt. Det var min egen uppfödning. Jag hade gjort allt som stog i min makt för att få fram friska mentalt starka individer. Det fick jag nästan, de hade bra höfter, armbågar men det slog fram ett hjärtfel som låg långt bakåt i leden. Dessutom ramlade en hund ur första kullen ihop på samma sätt. Så min tik nedärvde helt klart detta. 

Det som var tursamt i detta var att jag bara hade nio valpar efter henne. Andra sidan så har en dotter till henne gått i avel och mig veteligen har det aldrig kommit fram sådana fel där. Hon har lämnat mycket bra och sunda valpar. Vad vill jag säga med detta? Jo att genetik är en mycket tät djungel att ta sig fram i och fast än avsikterna ör de bästa så kan det gå galet.

Mina mål med att föda upp Jack Russell är att få fram hundar som är lätta att äga. De ska vara lagom tuffa miljömässigt men lätta att hantera. Du ska kunna äga en russell oavsett om du bor på hästgård eller mitt i stan. Det ska vara en hund i behändig storlek, de ska vara rubusta oh intelligenta. De ska tåla att vistas i miljöer som är livliga utan att stressa upp sig. De ska ha humör men inte vara aggresiva mot människor. Humöret ska de visa i jobb, när det gäller att hänga fast i ett spår eller följa med på en dags fjällvandring. Då ska deras envishet och styrka komma fram.

Utseeendet på en jacknrussell ska ju vara rastypiskt så klart. Jag ställer ut mina hundar för att få dem bedömda och godkända för avel. För mig räcker det. Om en hund har vägvinnande rörelser med ett vackert mejslat huvud är inte så viktigt. Sen är det så klart kul om det går bra men det är inte mitt fokus när jag nu bara är inne på min tredje generation.

Jag vill ha en jack russell med av och på sättningsknapp. Inne softar vi, behöver man gasa på dem ute så ska det vara lätt också. Något jag absolut inte vill ha i mina russllar är för mycket stress. De ska lätt kunna vara ner och koppla av.

Vilken ras det än är så har jag några saker jag tycker är viktiga.

Så klart en frisk hund, både fysiskt och psykiskt.

En hund för mig är något som tillför glädje och harmoni i livet.

Det ska kännas skönt att ha hund. Hunden ska vara enkel att ha och umgås med. 

Det ska vara en individ som du ser som en mycket kär familjemedlem.

Här ska jag förska samman fatta de russlar jag har och har haft och hitta saker som jag kan säga generellt. De är aktiva hundar och med de menar jag inte att du måste jogga eller promenera 2 mil om dagen. De gillar och röra på sig men de gillar också att ligga i sängen och sova. Allt ska vara lagom balans på. Det som är det mest aktiva i  jack russell terriern är skulle jag vilja säga, hjärnan. De behöver stimuleras , det kan man göra på många olika sätt. Du kan lära din hund cirkuskonster, träna lydnad, gömma godis både inne och ute, lära dem leta upp saker du gömmer det fungerar både inne och ute. Sen finns det de som vill träna för tävling och prov. Viltspår, lydnad, vanligt spår, agility.  Det finns många sätt att tillfredställa en jack russells hjärna, det är bara fantasin som sätter stopp. 

En sak som jag märkt är att jack russell är en hund som älskar att vara nära. Den vill helst ligga på dig, i knät, nära i sängen, soffan. Så har du svårt för det så är jack russell ingen hund för dig. Sen behöver du ju inte ha din hund i sängen eller soffan. Det är en smaksak, men närhet och mycket närhet vill de ha. De älskar värme. Jag har hört om russllar som älskar att basta och jag blir inte förvånad. Mina ligger gärna framför braskaminen och njuter. Därför har vi placerat 3 gamla kuddar där.

Fler saker som jag märkt med mina russlar är att de lätt blir fixerade vid saker, som bollar och pipleksaker. Jag rekommenderar inte att motionera hunden med exempelvis bollkastning. Jag personligen tror bara att det föder en massa stress. Bättre att gömma bollen och låta hunden leta upp den. Jag använder bara pipleksaker, bollar m.m vid träning som belöning och när de ska leta efter saker.

Jack Russell brummar och dånar mycket säger min man. Ja det gör de. De morrar på varann rätt så ofta. Det kan vara en matskål eller en matkasse som vaktas. De brukar inte hända så mycket mer. Så klart ibland ryker de ihop, men det är mycket ljud. Hade mina tervar låtit så, då hade det varit ett seriöst slagsmål på gång.

De här små liven måste fostras. Tala om och visa ditt missnöje när hunden gör något du inte vill den ska göra.  Jag personligen brukar morra grovt och djupt. Det gör jag redan när de är små och det brukar sitta i. Jag tittar rätt mycket på hur de gör när de fostrar varann. Sen finns det lika mycket tyck och tänk om det här med hundfostran som med allt annat.Det jag beskriver här är min filosofi och den kan du ta till dig eller förkasta. 

Ett klart exempel när det gäller deras envishet och hur det blir om du ger dig? Min sambo och jag behandlas olika av Småtta och Lilleman. De är nämligen väldigt hungriga hundar. När klockan närmar sig sex på kvällen håller de på att göra min sambo galen. De springer efter honom fjäskar, hoppar på honom, kastar sig på rygg allt för att påkalla uppmärksamhet och visa att de är hungriga. Det har hänt att han fått ge dem både fem och halv fem för han inte orkat längre. Det händer aldrig mig. Jagbkan komma på vid sju, åtta på kvällen att de inte fått mat. Då ligger de och sover. De vet att det inte är lönsamt att hålla på så med mig. Tyvärr har han samma helv på morgonen de väcker honom för maten, sen kan de somna om till 11 om jag sover länge. De försöker inte ens med mig. Så det blir lite vad man gör det till.

En rätt stimulerad och fostrad jack russell är en underbar och rolig familjemedlem. Den kommer pröva ditt tålamod mer än  gång  men ge inte upp, det gäller att vara envisare än din terrier.

Liten Lilleman och mamma Småtta

Ute i svampskogen

Småtta smaskar på ben

Lilleman våren 2015

Maggie våran behagliga, lugna prinsessa. Den hunden kan man ta med vart man vill. Från kyrkan till krogen. Jag har aldrig sett henne bli uppstressad eller ha svansen mellan benen. Hon är lugnet själv. Hon är syster till lilleman och enda tiken i kullen. Jag har inte direkt blivit överöst med tikar men de som har kommit har varit bra och Maggie är inget undqntag. Hon är lugn och stillsam inomhus och full sprutt ute. Vi har tränat mycket viltspår och hon är färdig för anlagsprov. Vi har även tränat wn hel del hårda spår, på grus och asfalt och Maggie är grym!!! Vi har även gått på ringträning och lyckats ta oss iväg på en utställning. Hon fick very good hon med. Egentligen känner jag att hon kan gott få excellent för så bra ser hon ut. Hon ärnen tyst och enkel hund. Hon bryr sig inte speciellt mycket om andra hundar när vi jobbar, utan fokus är på mig. Hon kan dock bli lite grinig om de kommer för nära. Då kan hon fräsa till. Är hon lös leker och busar hon gärna. 

Hon har en smärttröskel utan dess like ochbnör hon födde sina valpar så märkte vi knappt att det varbigång. Hon varken bäddade eller flämtade. Hon har fått jätte mycket beröm hos veterinären för sitt lugna temprament och en veterinär sa att det är typiskt avelsmaterial, det gjorde mig glad. 

Lilleman, herr Fluff, Fluffeman, Skruffen, Kepsen, Tallefjanten ja kärt barn har många namn. Xhouse egen lilla clown.

Ingen kan motstå denna lilla pajas, det kunde inte vi heller. Hur smart är det att behålla en hane när man har 3 tikar som löper? Inte speciellt.... tyvärr så har jag mycket mer hjärta än hjärna och då blir det så och jag ångrar mig inte en sekund. Lilleman kommer ur Småttas enda kull född 2012, när Småtta blev 5 år så parade vi henne. Det fanns helt enkelt inte utrymme innan. Småtta begåvade oss med 5 valpar, en tik och fyra hanar.  Lilleman är född som nr 3. När det hade gått tre dygn så hade vår lille kille gått ner massor i vikt och var helt slapp. Husse fick ta den lille innanför tröjan och så åkte vi till veterinären. Jag var beredd på det värsta. Veterinären undersökte honom och hittade inga fel. Hon sa att det händer att valpar kommer efter i starten så vi vätskar upp honom, ni tilläggs matar och så ger vi honom en chans. Det är dock en terrier la hon till. När vi gett ett par mål från flaskan var han pigg igen. Vi fortsatte dock att ge honom extra några gånger per dygn. Sen var det kört, vi blev kära. När valpköparna kom så sa vi att vi skulle vänta med att sälja honom tills han växt till sig, så han var inte till salu. Vi visste både jag och husse att han skulle stanna.

 Lilleman är den gladeste hund jag vet. Hann älskar allt och alla. Hannhar dessutom fått lite för små läppar så han ser ut som han ler hela tiden. Han är otroligt rolig hund men busig. Han prövar vårt tålamod ständigt. Idag känner jag dock att jag kontrollerar honom ibde flesta situationer. Vi har kört en hel del lydnad och hans speciallite är konster. Hankan dansa, vinka, give me five, stänga lådor och nu tränar vi på att han ska torka sig när han är blöt. Vi har även testata agillty i en inomhusarena förra vintern och han var väldigt modig och vågade sig upp på höjder och balansgångar utan problem. Det somär jobbigt med honom är att han blir så uppjagad och glad när vi kommer till träningen så det tar 15 minuter innan vi kan börja träna.

Hans stora plus är att han är otroligt snäll. Han går ihop med vilka hundar som helst och han fullkomligen avgudar barnbarnen och de älskar honom. Vi har även börjat spåra lite och han är nogrann och ihärdig. 

Den här hunden skänker oss så oehört mycket glädje och kärlek.

Den 28/4 2007 föddes Siris andra kull, precis som i fösta kullen blev det en tik och två hanar. Den här gången kom tiken sist. Jag hade bestämt mig för att behålla en tik ur denna kull och trodde nöstan jag skulle bli utan. Sen kom hon , Xhouse Sixteen till vardags kallad Småtta. Hon är inte likt sin mor förutom på färgerna. Trefärgade huvuden med vita kroppar. Småtta är strävhårig som sin pappa medan Siri var korthårig. Till sättet är de totalt olika. Siri var otroligt självständig och löd när hon hade lust. Småtta vill vara till lags och lyda sin matte. Hon gör allt för sin matte och för mat i alla dess former. Siri åt när hon hade lust och när det var något gott. Småtta slukar maten och allt annat hon kommer över som är ätbart.  Siri gillade absolut inte andra hundar, speciellt inte hanar med förförisk blick, de klippte hon direkt. Tikar fungerade bättre. Hon accepterade de gånger hon var tvungen att umgås med mina vänners hundar, då gick hon två meter bakom mig och muttrade. Småtta däremot kan tycka det är trevligt med andra hundar och hon har aldrig startat något bråk. Det enda hon stör sig på är om de kommer för nära matte.

Småtta har jag gått några lydnadskurser med och ställt ut ett par gånger. Hon har fått very good och det är jag nöjd med. Hon är lättlärd och lydig. Hon har stor koncentrationsförmåga, bra kamplust och älskar att leta både godis och föremål. Första gången vi var på utställning var Småtta 4 år. Vi åkte till Malmö stora utställningen i mars som skk har. Det var ungefär 1000 hundar och minst lika mycket folk. Hon brydde sig inte ett dugg. När vi var färdiga i ringen somnade hon i mitt knä medan vi väntade på vårt sällskap. Det är lite så jack russell fungerar de gillar läget och blir inte speciellt upprörda över 1000 hundar.