Så nu är valpisarna 5 veckor och de börjar röra sig ordentligt när de är vakna. Jag tycker ändå att det än så länge verkar väldigt harmoniska. De leker en stund sen vill de in i sin "lya" och sova. Till jag visar mig då blir det rejäl fart för då vet de att det vankas mat. Som tur var så började jag mata dem med nötfärs redan vid 3 veckors ålder eftersom det som inte ska hända, hände.... Maggie fick juverinflammation och troligen infektion också. Hon var så dålig, jag var livrädd. På morgonen hade hon 39,7 i feber, då ringde jag vet och fick tid 10.30 en timme senare hade hon 40,4 då körde jag in. Hon fick ligga kvar över dagen med dropp och pencillin. Jag grät på vägen hem och trodde aldrig jag skulle få se min vackra Maggie igen. På eftermiddagen hade febern gått ner och jag fick hämta hem en mycket trött Maggie. Som tur är så har vi ju en mormor Småtta i huset som åtog sig lite tvätt av valpar under dagen. Tyvärr kunde hon ju inte bidra med någon mjölk hur de än försökte. Så nu är Maggie torrlagd, inget mer di för valparna men de äter fantastiskt bra och för antikropparna så spelar mjölken ingen roll nu enligt veterinären. Det är viktigast med di de första veckorna.

Igår var hanhundsägarna här och valde ut sin valp. Det var ett svårt val. De tyckte kullen var jättefin. Nu var det Frida, dottern som skulle ha hunden och var inställd på en tik. Hade mamma Cilla fått betämma hade det blivit en hane. En av killarna är ju en kopia av sin far så jag förstår henne. På fredag kommer 2 valpspekulanter. De verkar öppna för bägge könen så jag får höra lite vad som kan passa dem. Jag tycker att kullen är jämn humörsmässigt, med några få undantag. Det finns en hane som känns lite mer lugn och en tik som också lutar åt det hållet. I förra kullen var det väldigt tydligt, en av hanarna hade jag inte kunnat sälja till vem som helst. Som tur var dök Pål från Norge upp med stor hunderfarenhet och ville ha en familjehund som han eventuellt kunde jaga med. Det blev ett riktigt lyckokast. Lille Plexus är en kanonfamiljehund samtidigt som han kan jaga, både i gryt och drev. Jag försöker att se vad som kan passa i varje familj och rekommenderar utifrån detta.

Vi har bestämt oss för att sälja en av hanarna med bibehållen avelsrätt, det är lille skruffen  Han är minst men icke destu sämre för det. Han ser mycket fin ut i sin kropp och är pigg och framåt. Vi kommer att sälja honom till någon verkligt intresserad som kan utveckla honom inom någon form av aktivitet, agility, spår, eftersök, rallylydnad, lydnad och ställa ut honom. Han kommer att säljas för halva priset och jag behåller rätten att avla på honom till en viss ålder eller antal kullar. Skulle han inte uppfylla kraven för min avel så efterskänks han. Så om det finns någon i HALLAND som kan tänka sig detta så kontakta mig så kommer vi överens om något som kan fungera för oss båda.

Maja som vi kallar henne, är till salu. Här kommer det bli en rejäl päls som kommer kräva regelbunden trimmning. Jag har jämfört bilder från förra kullen och hennes päls kommer att bli lika lång som vår hanes och den måste man sköta  ofta annars blir det jobbigt för hunden.

Den största tiken "Madam Flod" i kullen, också hon till salu. Hon har ett trefärgat huvud men är vit på kroppen. En lite mjukare tik. Jag kan tänka mig att pälslaget här blir broken som är mer lättskött. Det kan man ganska enkelt lära sig att hålla efter själv.

Budda som vi kallar honom, föddes först och störst av hanarna. En lite lugnare kille som jag tror kommer få en lättskött päls, åt broken hållet.

Här är Adolf, som vi kallar honom. Han kommer att få en strävpäls. Ha när trefärgad, med bara lite, lite brunt. En busig liten kille.

Här är Adolf och miniskruff. Miniskruff ska säljas med bibehållen avelsrätt till någon som vill ställa ut och aktivera honom med viltspår, lydnad, agility eller dylikt. 

Budda i mitten, miniskruff till vänster och Fridas tik till höger.

Miniskruffen

Miniskruffen  

Fidas tik och Maja tar en tupplur halvägs ur "lyan"

Tiken som ska stanna hos oss "Annie" brottar ner Maja.